Flertalet av de verk Annabell Östlundh nu ställer ut tillkom under en period på Kollektivverkstaden i Härnösand våren 2005, men där finns också verk från 1997 och framåt.
Genomgående gestaltar hon idéer som ifrågasätter samtidens ytlighet. Men det handlar inte bara om kvinnokroppen. Hon kan lika gärna engagera sig i grodornas liv, som i tre bilder där hon undrar var alla grodor kommer ifrån, vart de tar vägen och var de bor. Konstnärinnan föreslår att de bor i små hus. Bildserien tillkom efter en skrämmande bilresa på en väg full med grodor.
Karin Kämsby Se även http://www.orlan.net/

Likt den franska konstnärinnan Orlan intresserar sig Annabell Östlundh för kvinnokroppen och de manipulationer den får utstå för att behaga. Men till skillnad från Orlan som manipulerar sin egen kropp, projicerar Annabell Östlund gestaltningen utanför sig själv i form av tryck, måleri och applikationer på tyg samt seriegrafier.
I ”Jag ville vara fin” (seriegrafi) visar hon en kvinna vars kropp kollapsat efter ett antal ingrepp. Nu finns bara silikon kvar
       
volym

 


Anden 2 (akryl) och Utsmyckning (blandteknik)
© Annabell Östlundh

 


Kroppshållning

Annabell Östlundh
Sambiblioteket Härnösand
16 juni till 19 augusti


Kroppen manipuleras
.







– Vad är det för skillnad på skönhetsoperationer och könsstympning, frågar sig Annabell Östlundh.
Liksom hos Orlan finns associationer till traditionell afrikansk maskkultur och kroppsmanipulering. ”Utsmyckning” i blandteknik visar ett kvinnoansikte med en förlängd hals. En oändlig rad av knäppta knappar når upp till hakan.
Mot fönstren i den lilla utställningsytan på Sambiblioteket hänger två stora vepor med fåglar, ”Anden I” och ”Anden II”, vars särpräglade uttryck lyfter rummet och ger rymd.


 

 





                         


Anden 1 (akryl)© Annabell Östlundh